Hur GÖTEBORGS GRAFFITI GUIDE

en berättelse av Kim Mällberg – [email protected]

STARTEN

bron-R-ST

Detta vårt tredje grupparbete satte genast igång min fantasi. Det som gjorde mig extra intresserad var att vi nu äntligen skulle få börja med webbdesign, det som jag framförallt är intresserad av och som är anledningen till att jag lade ned mitt antikvariat och sökte kursen på NTI-skolan här i Göteborg.

Uppdraget var att vi först skulle göra en folder som har något med Göteborg, kulturen i Göteborg, någon känd Göteborgare eller något kulturellt evenemang att göra. Vi skulle använda oss av InDesign-programmet när vi jobbade. Efter foldern skulle vi dokumentera projektet med www-sidor på nätet. Spännande! Vi skulle vara 2 som arbetade i en grupp och vi hade juli månad på oss att bli klara. En massa idéer for genast genom mitt huvud. Skulle jag göra något om Filmfestivalen, Cinemateket eller Kulturnatta?

CD

Nyligen har jag på eget bevåg börjat samla ihop mina Göteborgsfotografier till ett samlingssidor på Internet som jag kallar: Göteborgs Fragment, år 2000 och tidigare. Skulle jag kunna göra någonting av detta?

Det var kanske inte så lätt att göra en broschyr med Göteborgsfragment som tema. Men vänta ett tag! Bland mina Göteborgsbilder finns ju en massa graffitimålningar, klotter och andra udda närbilder. Jag kom på idéen att göra en guide till Göteborgs graffitiställen. Det var en lite udda tanke som kittlade min fantasi. I foldern skulle finnas en egentillverkad Göteborgskarta med de bästa graffitiställena utprickade. Skulle jag kunna få med mig någon annan på denna idé? Jag tänkte genast på “M” som ofta sitter bredvid mig i skolsalen. Jag trodde mig skönja ett intresse, eftersom jag sett honom rita i kollegieblock under lektionstid. Teckningarna såg mycket ut som graffiti.

affisch

Jag frågade M om han tyckte att Göteborgs Graffiti Guide lät som ett intressant projekt. Först verkade han inte helt entusiastisk, men skulle tänka på saken över lunch. När han kom tillbaka var han intresserad. Hans tvekan berodde på att han tidigare åkt fast och blivit dömd till böter för skadegörelse som han gjort på några elskåp, flera tusen kronor tror jag. Numera målar inte M på stan utan intresserar sig främst för sitt skateboard-åkande. Jag tror att han är ganska skicklig även fast han ibland kommer till skolan med uppskrapade armar och ett tag var han sjukskriven för en ömmande njure som kommit i vägen under åkandet. Man måste nog vara ganska modig när man håller på med den sporten. När han talade om sin söndriga njure så tänkte jag genast på kickboxning, men så var det alltså inte.

KARTAN

Viktigast i vår folder är kanske kartan, och jag min envisa stolle, ville att vi skulle rita den själva. Först måste vi hitta en bra förlaga, en Göteborgskarta som gick tillräckligt långt ut för att vi skulle få med Bergsjön och andra ytterområden. Vi hittade ingen som var i tillräckligt liten skala, tydlig och ändå täckte hela det område som vi ville ha med. Lösningen blev till slut att jag satte igång att skanna in de kartblad som behövdes från telefonkatalogen.

Jag är känd för två saker i skolan. Dels att jag allt som oftast sitter med mina bilder vid skannern och jobbar timme efter timme och dels för att jag timme efter timme sitter vid datorn för att föra över bilder till datadisketter. Nu har jag lärt mig att gå till systemteknikern för att få mina bilder inbrända på CD-skiva. Oj så mycket effektivare det är, bara några minuter tog 400 megabyte!

Och nu har jag också lärt mig att det är ett stort företag att skanna in kartblad, lägga ihop dem i Illustrator-programmet och få dom att passa ihop. Sedan var det inte lätt att rita av kartbladen heller. Jag började med älven och vattendragen, sedan vägar, järnvägsspår och spårvägslinjer.

kart

Droppen blev det faktum att färgskrivaren varit ur funktion på skolan under flera veckor. Dåligt! Till slut kom en svartvit skrivare där utskriften 110 megabyte tog en timme och tjugo minuter i anspråk. Ibland är det långa väntetider när man jobbar med datorer, så långa att man undrar om deras påstådda effektivitet åtminstone i några sammanhang är något överdriven. Jag kunde omöjligt se om kartan blivit något att ha, när jag väl fick den svartvita utskriften.

Onsdagen den 19:e juli gav jag upp efter minst 15 förlorade heltimmar. Jag gav upp och tog bort det jag ritat i Illustrator. Jag bestämde mig för att nöja mig med att ha telefonkatalogskartorna kvar som bakgrund mot det som jag jobbar vidare med. Jag lägger utmärkningarna av graffitiplatserna direkt på kartan. Detta blir mycket bättre tror jag. Ännu har jag inte fått se något resultat! Nu är det söndagen den 23 juli klockan 23.12 på kvällen, jag har jobbat nästan hela helgen och jag jobbar fortfarande. Att jobba med hemsidorna på nätet tycker jag bara är roligt, även om tiden går. Nu har vi endast nästa vecka på oss att bli klara. Det blir stressigt!

MÅLGRUPP, PAPPERSKVALLITET OCH ANNAT
SOM VÅRA LÄRARE VILL ATT VI SKALL UPPLYSA OM.

Vi har tittat igenom en massa papperskvaliteter och tror oss veta att ett relativt styvt papper som är matt ungefär som omslaget till Grafisk Kokbok skulle vara bra. Om broschyren skall följa med i fickorna på ivriga graffitisökare när dom letar runt i vår stad så måste pappret vara slitstarkt. Vi har kommit fram med några förslag:

Aguastrong, 130g
Charta, 115g
MultiFine, 130g
Lessebo Linné naturvit, 120g
Silverblade matt, 130g

Våran målgrupp är alla som besöker stadens turistbyråer och har tid att göra något nytt och lära känna denna konstform mera ingående. Naturligtvis kommer redan frälsta graffitiälskare också att nagelfara Göteborgs Graffiti Guide, liksom polisen som troligen vill ta fast än fler målare. Vi vill dock uppmana myndigheterna att skaffa fram fler lagliga väggar. Det är ekonomiskt lönsamt, tror vi. I broschyren betonar vi att vi inte uppmanar till laglöst taggande och graffitimålande någonstans. Det är bättre att trycka på och fråga efter ställen att få måla lagligt på. Nu är det sagt här också, så skyll inte på oss för något som du själv ställer till med. Vad vi vet är Studiegångens Lagliga Vägg det enda stället här i Göteborg som man kan måla lagligt på utan att fråga om lov först.

ONSDAGEN DEN 26 JULI 2000

Slutspurten för projektarbetet närmar sig. Jag har summerat arbetstiden som jag har lagt ned och undrar om Göteborgs Graffiti Guide skulle kunna bära sig, med så många heltimmars arbete. Det har blivit c:a 85 timmars jobb för broschyren och www-sidorna tillsammans. Ungefär 12 timmar bör kanske dras bort eftersom jag klantade mig med kartan till att börja med. Men dom kan nog läggas tillbaka med tanke på arbetet som M gjort med broschyrens framsida och en del annat. M har inte jobbat särskilt flitigt. Detta har haft flera orsaker. Han har varit med på teorilektionerna med html som jag inte behövt, han har haft engelska 2 gånger i veckan mot mina 1 gång i veckan med presentationsteknik, han har varit sjuk en dag, han har gjort en omtenta och han har inte haft riktigt den entusiasm som jag trodde han skulle ha. Han säger till och med att han inte skall göra någon egen utvärdering och presentation av grupparbetet. Det struntar han i säger han. Hoppas han ändrar sig! Det skulle vara roligt att ha en länk till hans sida härifrån. Jag tycker han är duktig på att teckna. Och jag tycker om guidens framsida som han gjort.

Hur som helst så skulle arbetskostnaden för broschyren bli c:a 20000:- och för www-sidorna 10000:- om man räknar med en timpenning på 350:-. Sedan tillkommer naturligtvis moms och tryckerikostnader.

Var skulle intäkterna komma ifrån? Jag tror på något kulturbidrag från stadens kulturnämnd. Pengar skulle också kunna komma ifrån:

  1. Företaget som säljer sprayfärgen. Se bilden med burken på broschyrens framsida.
  2. Press Stop, som är Göteborgs stora tidningsaffär och som har en hel del graffititidningar.
  3. Volt, som är en klädesaffär som brukar ha senaste numret av Night Writer (en lokalt förankrad graffititidning).
  4. More, som är företaget som äger annonspelarna (se broschyrens baksida).
  5. Turistbyrån som skulle ha broschyren.
  6. Tryckeriet som trycker broschyrerna och som skulle kunna ha reklamtext någonstans i broschyren.

HURRA! I dag kom äntligen färgskrivaren igång. Fast var det inte lite väl sent?

Som jag misstänkte blev inte kartan inte så över sig. Det får jag skylla på misstaget på skolan med den döda skrivaren. I morgon hinner jag kanske göra lite finjusteringar.

MERA FAKTA

Vi har genomgående använt typsnittet Arial Bold på texten. Anfangerna är gjorda med Sarajevo som är ett typsnitt för Mac.

Bilderna i broschyren är:

  1. Sprayburken på första sidan är tagen på spårvägen vid Slottsparken. Bilden är tagen av en kompis till M. Och M har gjort loggan!
  2. Volt-loggan är hämtad från en plastkasse och Press Stop-loggan från en förteckning över tidningssortimentet.
  3. Bakgrundsbilden med ramen ar tagen under Älvsborgsbron (foto Kim Mällberg) och detaljen med blomman (foto Kim Mällberg) är tagen från en stolpe vid gamla huvudposten på Drottningtorget.
  4. In The City, teckningen är av James.
  5. Bilden med cykeln på asfalten och graffitin i bakgrunden är från Grönsakstorget (foto Kim Mällberg).
  6. och
  7. Gjutjärns -V (foto Kim Mällberg). På sidan 6 och 7 finns också kartan som är hoppusslad i Illustrator av Kim (kartbladen är hämtade från telefonkatalogen).
  8. Bilden med tjejerna och SMOD-tag i bakgrunden är tagen i Prag (från M).
  9. Sprayburk gjord i Illustrator (av M).
  10. Klottret är från Spanien 1974 (foto Kim Mällberg).
  11. SOUL-målningen är från en spårvägstunnel på Hisingssidan (foto Kim Mällberg).
  12. Bilden med affischören är ett kollage som jag gjort i Photoshop (foto Kim Mällberg). OBS loggan till Göteborgs Graffiti Guide har M gjort.

Numren motsvarar sidnumren i broschyren.

MINA FUNDERINGAR OM FÖRSTA TERMINEN

Första terminen (DTP2) i NTI-skolan har gått fort med många trevliga elever och lärare. Jag tycker att jag lärt mig en hel massa. En då undrar jag lite over lärarnas kunskaper i modern undervisningsteknik och pedagogik. Några är duktiga med datorer, men speciellt teorilektionerna skulle kunna göras på annat sätt. Men hur?

Engelskan och presentationstekniken verkar lite ovidkommande. Engelskan forcerad med mest inriktning på att kolla vad vi redan kan för att kunna sätta betyg på oss och presentationstekniken ledd av en opsykologisk kvinna med vilja att jämt och ständigt krampaktigt bestämma över andra. Ämnet är väldigt strukturristiskt och jag hoppas att arbetslivet som vi skall ut i är mer informelt och avdramatiserat än så. Det gäller att kunna bli entusiastisk för det man sysslar med.

Form och bild passen har satt igång fantasin och det egna tänkandet hos många, men en del har nog haft svårt att förstå vad det hela går ut på. Jag har gillat lektionerna.

Nästa termin tycker jag det skall bli roligt att börja med webbdesign och få flytta upp en våning i nya lokaler. Då får jag tillfälle att gå lite längre i trappor. Livet vid datorn är ju inte så rörligt.

daim1993

SISTA TIMMARNA

Fredagen den 28/7 13.07:

Tryckerikostnaderna för 5000 stycken skulle bli ungefär 22500:- och då tillkommer moms. När jag hört de andra tala om de tryckkostnader som dom tagit reda på har jag hört en del väldigt höga kostnader. Det lönar sig nog att leta runt och jämföra.

Skrivaren har slut på färg och ansvariga är på rast. Det står må nga på kö nu. Äntligen kommer en lärare! Om skrivaren kommer igå nu får vi se. Nu får det vara slutskrivet för mig, denna gång. HEJ DÅ!

Tankar kring GRAFFITI – KONST, KLOTTER, SPRAY och lagligt, laglöst m.m.

en berättelse av Kim Mällberg – [email protected]

INLEDNING

tag

Trycker här! Så lätt det är, att få för sig en massa då det gäller graffiti, och klotter i synnerhet. Inom dessa områden finns det massor med förutfattade meningar: för och emot, lagligt eller är det brottsligt, smaklöst eller kan det vara “o så fint”, vandalism eller förskönande av tråkiga betongytor, skapande eller nedbrytande och så vidare.

tv tusen

En dag på spårvagnen hörde jag ett samtal mellan en man och en kvinna. Jag hörde honom säga med en viss förundran och beundran i rösten: “graffitimålarna måste vara de mest underbetalda konstnärerna i världen”. Och då tänkte jag för mig själv, att dessutom riskerar dessa missförstådda konstnärer att bli jagade av polisen och utskällda av andra oförstående människor.

Nu finns det en del målare som inget heller vill än förarga och göra något som anses vara förbjudet. Fast då är det nog mest frågan om att tagga och att bomba, det som de många tänker på som klotter. Då gäller det mest att bli mest känd och kung, åtminstone inom den egna kretsen. På så många ställen som möjligt skall ens signatur bli synlig. Man beger sig ut på staden med tjocka spritpennor och sprayburkar och sätter sin signatur, sin tag på så många ställen som möjligt.

tags klottrare

Taggen är anonym och svårtydd för den oinvigde, men för den som vet vem som gjort signaturen och dessutom ser den över hela staden (på busskurer, dörrar, fönster, betongpelare, tegelväggar, inne in spårvagnar, på ställen uppåt väggarna där det verkar nästan omöjligt att komma åt, på kraftledningsstolpar med flera platser) så är svårt att inte beundra någon som är så tokig. En fastighetsägare som jag känner brukar med en viss distanserad svårtydbar blick kalla detta att pissa revir.

LITE GRAFFITIHISTORIA

Enligt graffitihistorien så började den moderna graffitin i New York. Jag har letat igenom en massa Internetsidor, läst en del graffititidningar och böcker. Mest ligger det nog i betraktarens ögon vad som är sant och mindre troligt av det som berättas och vad som är mer eller mindre av intresse. Det var i New Yorks fattigare, svarta områden speciellt i Bronx som kidsen började sätta sina signaturer runt omkring i trakten, där dom bodde. En av dem Taki 183 var på den tiden springpojke och började sätta sin tag överallt där han drog fram. Taki blev kändis. 1972 blev han omskriven och intervjuad i tidningarna. Han bodde på 183:e gatan och därför ingick denna siffra i hans tag.

Sprayburken är en gammal uppfinning från en norrman, Eric Rotheim som tog patent på uppfinningen den 8:e oktober 1926. Amerikanarna använde sprayburken under andra världskriget och därför tror många att det är en uppfinning från kriget, men den är alltså äldre än så. Uttrycken att bomba och att ha en bomb i handen är inte så konstiga med tanke på att sprayburken liknar en bomb och för dom som gärna vill förknippas med något häftigt och destruktivt så passar detta alldeles utmärkt.

kladd

Från det renodlade klottrandet utvecklade sig olika stilar och så kom leken med bokstäverna att bli mer och mer konstnärlig i sitt uttryck och arbetena blev större och större för att synas och synas ändå mera. Graffitikonsten föddes!

Från att bomba gator och insidan av tunnelbanetågen övergick en del till att bemåla utsidan på tågen med stora målningar som kunde ses överallt där tågen och vagnarna drog fram. Det var som att kasta flaskpost i havet och inte veta var den skulle sköljas upp och vem som skulle ta emot den. Murar och väggar i staden bemålades också. Det var inte nog med att synas utan målarna ville att man skulle beundra deras skicklighet. När hip hop kom så blev graffitin denna musikstils målade uttryck. Tanken var inte enbart att förfära utan många ville verkligen försköna sin omgivning.

NEW YORK

I början då målarna från den så kallade Old School var aktiva fanns det många så kallade pieces, fint gjorda målningar som fick vara kvar år efter år och kanske färdas över hela den amerikanska kontinenten på godstågen.

Numera är tåg och tunnelbanetåg i New York genomgående klottersanerade och myndigheterna kör med noll tolerans. Den graffiti som man ser i anknytning till tunnelbanan är ofta gjord av utländska killar som läst om den gamla tiden och själva vill vara med och leka. Nu har graffitikonstnärerna i New York flera stora ställen där de kan måla lagligt understödda av kommunen och det lokala näringslivet. Phun Phactory i Queens är ett sådant ställe. Fortfarande är det en textilfabrik igång inom området. Pat di Lillo var en arbetslös rörmokare som startade detta projekt för New Yorks gatukonstnärer 1993.

SVERIGE OCH GÖTEBORG

Redan 1979 öppnades den första europeiska utställningen med graffitikonst. 1984 pågick 7 stora utställningar i Europas städer. Det var också då omkring som graffitin kom till Sverige och Göteborg på allvar. Och klottersameringskostnaderna steg med 10 till 20 gånger på några år. Jag tror konsten att få bukt med dessa orimliga kostnader är att ge graffitimålarna flera bra lagliga ställen att utöva sin konstart på, lagliga väggar (typ den på Studiegången) och övergivna fabriksbyggnader (som det tidigare var i Pannhuset vid Älvsborgsbron). För mig är det obegripligt att inte betongen under Älvsborgsbrons fästen är ett helt lagligt ställe att måla på. Vem vinner på att ett sådant undanskymt ställe inte får förskönas med målningar?

Pieces Tags

När jag besöker lagliga väggen på Studiegången snett bakom snabbköpet, HP har jag många gånger fått höra hur lättade målarna är över att få måla helt lagligt och få göra sina målningar i lugn och ro. Resultatet blir bättre då. Så småningom blir säkert, om det inte redan är så, graffitimålning en erkänd konstart.

MINA TANKAR

Haring

Jag har alltid varit en klottrare. Fast särskilt lagvidrig har jag inte varit. Mest har jag klottrat på papper, kartong, i sanden, i snön och på andra oförargliga ställen. Under nittonhundrasextiotalet hade jag en period då jag envisades med att äta min mat för mig själv på mitt rum. Jag tyckte att jag fick mer lugn och ro och smälte maten bättre.

Eftersom jag är vegetarian med förkärlek för råa grönsaker så var det oftast en stor talrik med enbart tvättade och ansade grönsaker till exempel: 4 tomater, 1 halv gurka, 1 potatis, lite dill och persilja, en del av en rödlök, ganska många salladsblad, några champinjoner, en bit av en palsternacka och lite selleri som jag satt och knaprade på. Detta tog sin tid, men jag hade inte bråttom. Si så där en halvtimme till en timme var normalt. Under tiden läste jag böcker och filosoferade. Skrivbordet hade jag täckt med en stor vit pappskiva som jag ritade och målade på när andan föll på. Oftast blev det väldigt intuitiva och ibland ganska häftiga resultat. Men efter en tid blev pappskivan så fullklottrad att jag slängde den och utrustade mig med ett ny. Synd att jag inte sparade några av dem som jag nu mins var riktigt bra.

Av en slump började jag skapa på ett liknande sätt när jag under senare hälften av nittonhundranittiotalet hade antikvariat på Bangatan 10 i Göteborg. Det var de lådor som innehöll plastkassar till mina kunder som jag utsatte för ett ofta ganska psykedeliskt tecknande och målande. Vartefter som mina lådor blev färdigklottrade ställde jag ut dem för allmänt beskådande på toppen av antikvariatets bokhyllor. Lådorna blev uppmärksammade och utställda under en kulturfestival. Ett helt dygn visades dom tillsammans med andra konstnärers verk.

På vandring genom Europa 1974 uppmärksammade jag så kallat klotter, fast ofta av det blygsammare slaget på murar i Frankrike och Spanien. Jag fotograferade av en del av dem. Dessutom hittade jag gamla stenhuggartecken och andra symboler. Ibland då jag satte mig ned vid vägkanten kunde jag rita små symboler, med hittade kritstenar och tegelbitar, på asfalt och betong. Så utkristaliserade sig så småningom min egen symbol som jag fortfarande använder mig av ibland.

kim symb

Det jag funderar över när jag jämför mitt klottrande, min konstiga konst med graffitimålandet är mitt mera naturliga material kontra de miljöfarliga sprayburkarna som även är direkt farliga för utövarna speciellt om dom inte använder skydd mot ångorna och stänken.

Nog tycker jag att trottoarmålarna, som åtminstone fanns för några årtionden sedan i Sydeuropa var betydligt klokare då dom prydde asfalten med sina fantastiska kritteckningar. Krita är ju inte så miljöfarligt och nöts och regnar bort av sig självt efter en tid. Ändå fick dom mycket beröm för sina alster och till och med betalt i den hatt som oftast var strategiskt utplacerad bredvid konstverket.

ide

Muralmålningar är ett annat fenomen, med anknytning till graffitikonsten, som jag tycker är intressant. Jag mins en gammal film som jag sett på TV, förmodligen i svartvit. Filmen handlade om ett gäng konstnärer som målade en hög husgavel just innan huset skulle rivas. Varje målare hade en skiss av sin del av gaveln som han eller hon skulle måla. Det var ett race mot tiden för att få hela målningen färdig. Jag har ett svagt minne av några stora giraffer som en del av målningen. Troligen han man bli färdiga precis. Allt filmades och till sist också då huset revs. Spännande! Jag minns också med glädje Marianne Rydvalls muralmålningar bl.a. i Louisiana i Köpenhamn. Dessa målningar var härligt alternativa, surrealistiska till sitt innehåll och dessutom välgjorda.

TILL SIST

Det bör kanske nämnas att graffitins historia kan dras väldigt långt tillbaka i tiden och bli väldigt lång om man vill. Tänk på grottmålningar från förhistorisk tid. Eller vad är egentligen väggarna i Egyptens pyramider täckta med. Går vi närmare vår tid så är nordamerikanska soldaters: Kilroy was here! som dom skrev överallt där dom dök upp under andra världskriget också en slags förlöpare. Under det revolutionära 1968 var politisk graffiti mycket vanlig för att inte tala om kärleksbudskap med Yin och Yang symbol och fredstecken m.m. Senare har vi också sett de som jag tycker avskyvärda BSS (Bevara Sverige Svenskt) taggarna som sedan lyckligtvis oftast målades över med BSB (Bevara Sverige Blandat).

zoul

Till försvar för graffitimålarna och klottrarna kanske man kan påstå att vi får den reaktion som vi förtjänar när vi bygger de samhällen som vi bygger. Det är lätt att få en motreaktion! Det kanske vore på tiden att inte strukturera så mycket och låta människorna förbli individer med olika egenskaper under eget ansvar.

Och vad är egentligen de stora annonsskyltarna i staden och utmed våra vägar. Sällan är dom förskönande! Jag tycker inte att dom är bra bara för att någon betalat för rätten att visa dem. Var har dessa stora företag fått alla sina pengar ifrån och på vems bekostnad? Och jag skall föreställa intresserad av att syssla med reklam! Vi har läst mycket som leder i den riktningen då vi lärt oss dataprogram, DTP, tryckmetoder och dylikt. Vi får väl se vad som blir av kommande arbeten och intressen för min del. Den här foldern Göteborgs Graffiti Guide, som vi gjort som grupparbete i NTI-skolan, tror jag skulle få många läsare, både konstintresserade och motståndare till allt udda, om den distribuerades genom turistbyrån.

Ha det bra!
och
Tänk själv!